Beskattning

Handelsbolagets beskattning

Enligt 1 kap. 1 § Lagen om handelsbolag och enkla bolag, BL, föreligger ett handelsbolag om två eller flera personer har avtalat att gemensamt driva näringsverksamhet i bolag och bolaget av Bolagsverket registrerats i handelsregistret. I och med registreringen blir handelsbolaget en juridisk person. Handelsbolaget är dock enbart i vissa fall ett eget skattesubjekt.

Bolaget eget skattesubjekt avseende

Handelsbolaget är eget skattesubjekt i första hand för mervärdesskatt, avdragen preliminärskatt på anställdas lön och arbetsgivaravgifter. Handelsbolaget är även skattesubjekt vid inkomsttaxeringen i fråga om statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel samt särskild löneskatt på pensionskostnader.

Handelsbolaget är även betalningsskyldigt för skatter och avgifter som debiteras utanför skattesystemet. Detta gället t.ex. tull, fordonskatt och trängselskatt.

Bolagsmännen är skattesubjekt avseende

Handelsbolaget är inte skattskyldigt för sina inkomster utan här är det bolagsmännen – innehavarna av de ekonomiska rättigheterna i bolaget – som skall deklarera och beskattas för bolagets vinster. Bolagsmännen i ett handelsbolag är således skattesubjekt avseende skatten på bolagets vinst och följaktligen är inte bolaget i dessa fall ett eget skattesubjekt. Även bolagets förluster skall bolagsmännen ta upp i sina självdeklarationer och enligt gällande regler yrka avdrag för. Beskattningen av bolagsmännen sker oavsett om de lyfter ut någon vinst från handelsbolaget eller inte. Delägarna skall beskattas för

Om bolagsmännen i bolagsavtalet inte har avtalat något om hur resultatet skall fördelas dem emellan skall resultatet enligt 2 kap. 8 § BL delas lika. BL ger full frihet i hur bolagsmännen kan avtala om hur bolagets överskott skall fördelas dem emellan. Det kan även vara så att överskottet delas på ett vis och underskottet enligt andra regler. I inkomstskattelagen, IL, finns inga andra regler än att varje delägare skall beskattas för sin andel av bolagets resultat, 5 kap. 3 §. Vad bolagsmännen har avtalat avseende fördelning av bolagets resultat godtas som regel även vid beskattningen. Om fördelningen innebär en oskälig inkomstfördelning eller framstår som orimlig och väsentligen är betingad av skatteskäl, kan Skatteverket besluta att den skattegrundande fördelningen skall ske efter skälighet [*1].

Fördelning av underskott

Även bolagets underskott skall fördelas mellan bolagsmännen. Är bolaget nystartat får underskottet dras av som allmänt avdrag samma beskattningsår, läs mer om detta här. Är bolaget inte nystartat kan underskottet dras av i samma näringsverksamhet påföljande beskattningsår.

Finns inget angivet i bolagsavtalet om hur underskottet skall fördelas, men regler finns för hur överskott skall fördelas, skall även underskottet fördelas på samma vis. Inget hindrar dock att bolagsavtalet föreskriver en viss fördelning för överskott och en annan för underskott, men då ökar risken för att Skatteverket kan anse fördelningen som oskälig och enbart gjord ur skattesynpunkt.

Underskott i kommanditbolag

En kommanditdelägare får enligt 14 kap. 14 §, IL, inte dra av underskott från kommanditbolaget till den del summan av avdraget och de avdrag som gjorts tidigare beskattningsår skulle överstiga ett belopp, som motsvarar vad delägaren satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget. Resterande underskott, som inte kan dras enligt ovan, skall enligt 14 kap. 15 §, IL, dras av vid beräkning av resultatet från bolaget det följande beskattningsåret.