Handelsbolagsavtal

Handelsbolagsavtal

Ett handelsbolagsavtal har stora likheter med ett aktieägaravtal i ett aktiebolag därför kan du få många råd och förslag till vad bolagsavtalet skall innehålla genom att studera vår cheklista för aktieägaravtal. Nedan följer dock information som gäller särskilt för handels- och kommanditbolag.

Ett handelsbolag bildas genom att ett bolagsavtal mellan bolagsmännen upprättas och bolaget registreras i handelsregistret hos Bolagsverket. Ett kommanditbolag är en särskild form av handelsbolag där det finns minst en bolagsman med ett begränsat ansvar – kommanditdelägaren. Genom att vid registrering av bolaget ange att en eller flera personer skall ha angivet begränsat ekonomiskt ansvar för bolagets åtaganden blir bolaget ett kommanditbolag. Bolagsavtalet är inte offentligt och behöver inte sändas in till Bolagsverket. Det ställs ej heller några formkrav på bolagsavtalet, varför det kan vara skriftligt såväl som muntligt eller slutas genom bolagsmännens konkludenta handlingar. För att det inte skall finnas några oklarheter i vad bolagsmännen har avtalat bör dock ett skriftligt avtal upprättas.

Enligt 2 kap. 1 §, lagen om handelsbolag och enkla bolag, BL, bestäms bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter under bolagets bestånd genom avtal. Vidare följer av samma paragraf att i den mån bolagsmännen inte träffat avtal om något annat skall bl.a. följande gälla

Ny bolagsman kräver samtliga bolagsmäns samtycke
Varje bolagsman äger rätt att vidta åtgärder i förvaltningen av bolagets angelägenheter
Resultatet delas lika mellan bolagsmännen

Vad som inte kan avtalas bort är bestämmelsen i 2 kap. 5 § BL av vilken framgår att varje bolagsman har rätt att granska bolagets räkenskaper och få kännedom om bolagets angelägenheter. Av 3 kap. 6 § framgår att detta inte gäller för kommanditdelägare i ett kommanditbolag. Här kan således avtalas att vissa eller alla kommanditdelägare inte skall ha rätt att ta del av bolagets räkenskaper eller få kännedom om bolagets angelägenheter.

Bolagets och bolagsmännens förhållande till tredje man, 2 kap. 17 – 23 § BL, och bestämmelserna om likvidation, 2 kap. 24 – 45 § BL, är i huvudsak indispositiva.

Minimikrav för ett handelsbolagsavtal

Enligt BL ställs inga krav på vad ett bolagsavtal skall innehålla. Även om det inte klart ställs några krav i BL får det ändå anses att avtalet måste innehålla vissa preciseringar för att det skall anses vara ett handelsbolagsavtal. Dessa grundkrav kan rubriceras som

Vilka är bolagsmännen (krävs för registreringen)
Bolagsmännens insatser i form av tillgångar och arbete
Arten av den verksamhet som bolaget skall bedriva (krävs för registreringen)
Bolagets firma (krävs för registreringen)
Bolagets säte – ort där huvudkontoret finns (krävs för registreringen)
Hur och av vem som bolagets firma tecknas om inte bolaget firma skall tecknas av bolagsmännen var för sig (krävs för registreringen)

Även om inte dessa uppgifter, förutom bolagsmännens insatser, ingår i det av bolagsmännen upprättade avtalet kommer de ändå att vara en del av handelsbolagsavtalet, eftersom uppgifterna skall finnas med på den av samtliga bolagsmän undertecknade registreringsanmälan till Bolagsverket. För ett kommanditbolag krävs det även att kommanditdelägarnas utlovade kapitalinsatser finns angivna i registreringsanmälan.

Bolagsmännen

Alla typer av personer, såväl fysiska som juridiska, kan vara bolagsmän i ett handelsbolag och svenska såväl som utländska. T.ex. aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar, stat och kommun, stiftelser, dödsbon, utländska medborgare, utländska bolag. Pensionsstiftelser och personalstiftelser kan dock inte vara bolagsmän och övriga stiftelser och ideella föreningar kan inte vara komplementärer. I doktrinen har antagits att begränsningen bör genom sitt syfte enbart tolkas så att alla komplementärer inte kan vara stiftelser och/eller ideella föreningar [*1]. Bolagsverket godtar i registreringsärenden inga stiftelser och ideella föreningar som komplementärer, oberoende av om det finns andra komplementärer eller inte.

Den som är omyndig kan inte vara bolagsman i ett handelsbolag. Den som fyllt 16 år kan med föräldrars och överförmyndares godkännande bli bolagsman i handelsbolag. Den som är i konkurs, har fått näringsförbud eller förvaltare enligt 11 kap 7 § föräldrabalken kan aldrig vara bolagsman.

Bolagsmännens insatser i form av tillgångar och arbete

I ett kommanditbolag måste komplementärernas utlovade kapitalinsats framgå av registreringsanmälan. I övrigt ansvarar alla bolagsmän med hela sin förmögenhet för bolagets åtaganden, så där har det inte ansetts finnas något behov av att vid kungörelse av registreringen uppge vad eventuellt kan ha avtalats mellan bolagsmännen när det gäller deras insatser. Vad som internt mellan bolagsmännen avtalas vad gäller insatser har således ingen annan verkan än mellan bolagsmännen. En fordringsägare kan begära betalning av vilken bolagsman han vill, oberoende av vad bolagsmännen har avtalat.

Enligt 2 kap. 6 § BL skall, om inte annat avtalats, varje bolagsman årligen erhålla ränta på den insats han hade vid räkenskapsårets ingång. Räntan skall uppgå till det av Riksgäldskontorets fastställda diskonto som gällde vid räkenskapsårets början med tillägg av 2 %.

Av samma paragraf framgår även att en bolagsman skall, om inte annat avtalats, ha skäligt arvode för sin förvaltning av bolagets angelägenheter. Brister i vad som har avtalats i detta fall är en vanlig orsak till tvister mellan bolagsmännen.

En rekommendation är att så noga som möjligt i avtalet reglera hur bolagsmännens olika insatser skall ersättas av bolaget.

Den vinst som skall fördelas mellan bolagsmännen uppkommer först efter det att ränta på insatsen och arvode för bolagsmännens arbete har dragits av.

En av fördelarna med handelsbolag jämfört med aktiebolag är att bolagsmännen fritt kan avtala om hur resultatfördelningen skall fördelas mellan dem. Eftersom resultatet inte beskattas hos bolaget utan hos bolagsmännen enligt deras avtalade fördelning, bör regler finnas för hur vinster och förluster skall fördelas mellan bolagsmännen. Finns inget angivet om detta i avtalet delas vinst och förlust lika mellan bolagsmännen.

Arten av den verksamhet som bolaget skall bedriva

Den verksamhet som skall bedrivas i ett handelsbolag skall enligt 1 kap. 1 § BL vara näringsverksamhet och enligt 4 § handelsregisterlagen, HRL, skall denna näringsverksamhet anges till sin art. Den måste således beskrivas mer detaljerat än ”driva handel” eller ”idka export”. Eftersom verksamheten skall anges i ansökan till Bolagsverket är det Bolagsverket som avgör om verksamheten är tillräckligt preciserad. Exempel på verksamheter som godkännes är IT-programmering, handel med matvaror och tillverkning av biltillbehör. Skydd för bolagets firma erhålles för den verksamhet som är registrerad hos Bolagsverket.

Bolagets namn = firma

Bolagets firma skall innehålla ordet handelsbolag eller kommanditbolag. I övrigt gäller firmalagen. Genom att Bolagsverket skall registrera bolaget enligt gällande regler är det Bolagsverket som avgör om firman uppfyller kraven för att registreras. Innan verket kan granska firman måste en godkänd verksamhet finnas eftersom firman skall granskas mot andra redan registrerade firmor med samma eller liknande verksamheter. Firmaskydd erhålles enbart i det län där bolaget registreras.

Bolagets säte – ort där huvudkontoret finns

I ansökan till Bolagsverket skall anges det län eller den ort där huvudkontoret finns och det är enbart i detta län som bolaget erhåller skydd för sin firma.

Bolagsavtalsbestämmelser som inte behövs för registreringen

Bolagsmännen kan reglera de inbördes rättigheterna och skyldigheterna i ett handelsbolag i stort sett som de önskar. Detta skiljer sig från reglerna i aktiebolagslagen som i stort bygger på tvingande bestämmelser.

Som tidigare nämnts kan inte bolagsmännen i ett handelsbolag fråntas rätten att granska bolagets räkenskaper och få kännedom om bolagets angelägenheter, men detta gäller dock inte kommanditdelägare i kommanditbolag vars kontrollrätt kan avtalas bort. Notera att alla bolagsmännen skall underteckna avtalet, varför kommanditdelägares avstående från granskningsrätt kräver hans godkännande.

Ändringar i bolagsavtalet

Utgångspunkten är att alla bolagsmän måste vara ense om ändringar i bolagsavtalet. Bolagsmännen kan dock avtala om att vissa typer av eller samtliga ändringar i avtalet skall ske genom majoritetsbeslut.

Avtalstid

Full avtalsfrihet gäller för såväl avtalstid som uppsägningstid. Har inget avtalats om avtalstiden framgår det av 2 kap. 24 §, andra stycket, BL, att avtalet löper tillsvidare och med en uppsägningstid av sex månader.

Har avtalet slutits på bestämd tid, några regler för dess förlängning saknas och bolagets rörelse fortsättes efter avtalstidens utgång, föreskrivs i 2 kap. 24 §, tredje stycket, BL, avtalet därefter vara slutet på obestämd tid med uppsägningstid sex månader enligt ovan.

Notera att avtalet är bindande för parterna. Har man avtalat om att man skall samarbeta i handelsbolag under en tid av två år med möjlighet till förlängning kan inte en bolagsman ensam utan anledning säga upp avtalet i förtid. Är man osäker på hur samarbetet kommer att fungera bör man ha en kort första avtalsperiod eller ett avtal som löper tillsvidare, men med en kortare uppsägningstid än sex månader.

Tvistlösningsklausul

Om ingen tvistlösningsklausul intagits i bolagsavtalet avgörs tvister mellan bolagsmännen angående bolagsavtalet vid allmän domstol. För mindre bolagsmän där de olika bolagsmännen inte är kapitalstarka rekommenderas detta. När bolagsmännen beslutar att införa en skiljeklausul, innebärande att tvister skall avgöras av skiljemän, finns det vissa saker man bör tänka på. Är det fler än två bolagsmän kan problem uppstå om utseende av skiljemän. Ett sätt att lösa detta är att låta tingsrätten, där bolaget har sitt säte, utse skiljemännen. Troligtvis kan ej heller en skiljenämnd bestående av fler än tre utses utan särskild reglering i avtalet.

Ogiltiga bolagsavtal

För ett handelsbolagsavtal gäller allmänna avtalsregler. Ett avtal kan vara ogiltigt pga. avtalslagens regler i 3 kap. om ogiltighet, t.ex. 36 §, den s.k. Generalklausulen, vad gäller tvång, svek och ocker. Tillämpningen av 36 § innebär i första hand att oskäliga avtalsvillkor skall jämkas eller utgå och inte att hela avtalet skall anses som ogiltigt. Om det oskäliga avtalsvillkoret är helt avgörande för hela avtalets fortbestånd kan hela avtalet anses som ogiltigt.

En ogiltighet kan göras giltig genom bolagsmännens godkännande i efterhand.

Den som anser att hela avtalet eller viss del eller vissa delar är ogiltigt måste så snart som möjligt meddela detta till de övriga bolagsmännen.

Ett komplett handelsbolagsavtal

Ett avtal mellan bolagsmännen i ett handelsbolag eller kommanditbolag bör innehålla betydligt fler regleringar än vad som ovan angivits. Aktiebolagstjänst kan bistå vid upprättande av sådana avtal. För vårt enklare bolagsavtal kan ni använda vårt särskilda handels- och kommanditbolagsformulär med anvisningar. För ett mer skräddarsytt avtal krävs sammanträffande med bolagsmännen.