Konkurs mer utförligt

Konkurs regleras i första hand i konkurslagen (1987:672). Andra lagar som också har betydelse är lagen om företagsrekonstruktion (1996:764), vilken du kan läsa om här, förmånsrättslagen (1970:979), lönegarantilagen (1992:497) samt skuldsaneringslagen (1994:334). Några ordförklaringar hittar du här.

Översikt över konkursförfarandet

Syftet med en konkurs är i första hand att avveckla gäldenärens verksamhet, realisera hans tillgångar och fördela överskottet till borgenärerna. Konkurslagstiftningen bygger på principen att när en gäldenärs totala tillgångsmassa inte förslår för att helt ersätta alla borgenärer, skall dessa bära förlusten i proportion till sin fordran. Stora avsteg görs dock från den principen genom den förmånsrätt som vissa typer av fordringar har samt har andra fordringar särskild förtursrätt till betalning från en del av gäldenärens tillgångar.

Inledande av konkurs

En konkurs inleds med en ansökan hos tingrätten av gäldenären eller en borgenär. Sker ansökan av gäldenären skall ansökan bifallas genast. Sker ansökan av en borgenär måste denne styrka sin behörighet att söka genom att visa att man har en fordran på gäldenären. Borgenären måste även visa att gäldenären är på obestånd (insolvent) vid ansökans inlämnande. En gäldenär är på obestånd om han inte rätteligen kan betala sina förfallna skulder och denna förmåga inte endast är kortvarig. För en borgenär kan det vara svårt att styrka att en gäldenär är på obestånd. Konkurslagen innehåller därför ett antal presumtionsregler.

Gäldenären tillstyrker själv att han är på obestånd och inga särskilda skäl talar emot.
En misslyckad utmätning har gjorts hos gäldenären under de senaste sex månaderna.
Om gäldenären har ställt in sina betalningar och detta har meddelats till en större krets.
En bokföringsskyldig gäldenär har av en borgenär uppmanats att betala en odiskutabel och förfallen skuld men har inte betalat inom en vecka. Den borgenär som begärt betalning ansöker om konkurs inom tre veckor.

När en borgenär ansöker om att försätta en gäldenär i konkurs kan gäldenären alltid hindra detta genom att bevisa att han inte är på obestånd.

När rätten upptar konkursansökan från en borgenär skall rätten kalla till en förhandling för prövning av ansökan. Gäldenären som kallas till förhandlingen kan före förhandlingen skriftligen medge konkursansökan, varvid förhandlingen inställs och gäldenären försätts i konkurs.

Den inledande förvaltningen

Vid en konkurs förlorar gäldenären omedelbart rådigheten över sin egendom och äger inte heller rätt att ingå förbindelser som kan göras gällande i konkursen. En gäldenär får under konkursen inte heller utöva bokföringspliktig näringsverksamhet. Gäldenärens egendomsmassa utgör nu en egen enhet, konkursboet, över vilket en konkursförvaltare råder. Konkursförvaltaren står under tillsyn av en tillsynsmyndighet som organisatoriskt är knuten till kronofogdemyndigheten. Konkursboet är en juridisk person som kan ikläda sig skyldigheter och rättigheter. Även ett konkursbo kan försättas i konkurs, vilket inträffar mycket sällan.

Konkursförvaltaren

Rätten beslutar utse en konkursförvaltare efter det att tillsynsmyndigheten har yttrat sig Konkursförvaltaren, som har en i förhållande till borgenärerna självständig ställning, skall realisera konkursboets tillgångar och betala ut till borgenärerna i gällande turordning enligt förmånsrättslagen. För vissa förvaltningsåtgärder kan förvaltaren anlita sakkunnigt biträde t ex i samband med granskning av bokföringen, bouppteckning eller försäljning av konkursboets egendom. Normalt handläggs allt praktiskt arbete i en konkurs av ett eller flera av konkursförvaltaren utsedda ombud.

Bouppteckning

Förvaltarens första uppgift är att sätta sig in i konkursboets tillstånd samt upprätta en bouppteckning. Bouppteckningen skall innehålla uppgifter om såväl tillgångar som skulder. Tillgångarnas beräknade värde skall anges så noggrant som möjligt och varje borgenär skall anges med namn och adress. Det skall även framgå om någon skuld avser lön eller pension. Räkenskapsmaterial samt övriga handlingar som rör konkursboet och som omhändertagits av förvaltaren skall anges i bouppteckningen.

Edgångssammanträde

Konkursgäldenären är enligt konkurslagen skyldig att lämna upplysningar som är av betydelse för konkursutredningen och som förvaltaren begär. Konkurslagen föreskriver även att gäldenären eller för gäldenär som är juridisk person, dennes ställföreträdare, skall erlägga bouppteckningsed. Bouppteckningseden erläggs inför rätten vid ett s k edgångssammanträde, som normalt hålles inom en till två månader från konkursbeslutet. Vägrar gäldenären att infinna sig till edgångssammanträdet kan han hämtas av polis och t o m häktas.

Förvaltarberättelse

Förvaltarberättelsen, som upprättas av konkursförvaltaren, är en berättelse över boets tillstånd samt orsaken till gäldenärens obestånd, såvitt det kunnat utrönas och om möjligt uppgift om när obeståndet kan antas ha inträffat. När gäldenären är ett aktiebolag skall här också lämnas uppgift om när bolaget enligt aktiebolagslagens 13 kap 12 § kan antas varit skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning. Andra uppgifter som skall ingå i förvaltarberättelsen är en översikt över tillgångar och skulder, uppgift om det finns något som kan föranleda återvinning till konkursboet, om det finns skälig anledning att tro att det gjorts olovlig utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening eller om det kan utges skadestånd. Konkursförvaltaren skall även utreda om misstanke om brott som avses i brottsbalkens 11 kapitel föreligger eller sådant förfarande som kan föranleda näringsförbud enligt 2 § lagen om näringsförbud. Har sådana misstanker framkommit skall förvaltaren anmäla detta till åklagare samt ange det i förvaltarberättelsen. Slutligen skall i berättelsen för bokföringsskyldig gäldenär uppgift lämnas om vilket bokföringssystem gäldenären använt samt hur bokföringsskyldigheten fullgjorts.

Berättelsen skall inom sex månader från konkursbeslutet insändas till rätten, tillsynsmyndigheten och de borgenärer som så begär. Finns särskilda omständigheter kan rätten bevilja anstånd med avlämnandet av förvaltarberättelsen.

Återvinning

En konkurs stoppar de enskilda borgenärernas försök att på bekostnad av övriga borgenärer erhålla betalning från gäldenären. Konkursgäldenärens egendom fördelas i stället ”rättvist” i organiserade former enligt gällande lag om förmånsrätt. För att motverka den orättvisa som uppstår mellan borgenärer om en borgenär lyckas få betalt alldeles före konkursen infördes i konkurslagen redan 1862 vissa återvinningsregler. För att inte ”omsättningens säkerhet” skall riskeras i för hög grad kan inte alla typer av transaktioner genomförda strax före en konkurs bli föremål för återvinning.

Grundregeln för när en återvinning skall kunna bli aktuell är att transaktionen var till nackdel för en borgenär. Det måste även med vissa undantag vara så att gäldenären inte tillförs ett fullgott vederlag för sin egen prestation, t ex att gäldenären sålt tillgångar till marknadspris. Ett undantag från den regeln är om prioriteringsordningen mellan de olika borgenärerna blir lidande. Betalda fordringar som är helt undantagna från återvinning är förfallna skatter och avgifter. Inte heller betalningar av förfallna underhållsbidrag enligt föräldra- eller äktenskapsbalken kan återvinnas, såvida de inte gynnar den underhållsberättigade på ett otillbörligt sätt.

Bortsett från återvinning från närstående i vissa fall gäller alltid att återvinning kan ske enbart om rättshandlingen skett inom viss tid före den s.k. fristdagen. Fristdagen är normalt den dag då ansökan om konkurs inkom till tingsrätten. I konkurslagen anges olika långa återvinningsfrister för olika typer av transaktioner. För transaktioner med närstående är återvinningsfristerna mycket längre än för transaktioner med andra. Skillnaden är vanligen så stor att om tidsfristen för en transaktion med en icke närstående är tre månader, så är tidsfristen för samma transaktion med en närstående hela två år.

Bevakning

Bevakningsförfarande sker enbart om de oprioriterade borgenärerna beräknas få utdelning. I det fallet skall förvaltaren begära att rätten skall besluta att bevakning skall ske. En fordran måste som grundregel bevakas för att berättiga till utdelning. Vid bevakning måste borgenären även anmäla om han anser att förmånsrätt föreligger. En panthavare behöver inte bevaka sin fordran för att få betalt ur panten, ej heller behöver en fordran som uppkommit genom återvinning bevakas. Konkursförvaltaren skall bevaka lönefordringar. Bevakningstiden kan variera mellan fyra och tio veckor.

Efter att bevakningstiden gått ut löper en anmärkningstid på två till fyra veckor. Inkommer ingen anmärkning mot en bevakad fordran får borgenären den betalnings- och förmånsrätt han yrkat. Anmärkningar kan framställas av konkursförvaltaren, gäldenären och borgenär som bevakar fordran i konkursen.

Utdelning

Utdelning skall ske så snart alla tillgångar har förvandlats till likvida medel. Har bevakning ägt rum får utdelning inte ske förrän anmärkningstiden gått till ända och eventuella förlikningssammanträden hållits. När utdelning skall ske skall förvaltaren upprätta ett utdelningsförslag enligt gällande prioriteringsregler. Rätten skall kungöra att ett utdelningsförslag har upprättats. Den som vill framställa invändning mot utdelningsförslaget skall göra det senast den dag som angetts i kungörelsen. När invändningstiden gått till ända skall rätten fastställa utdelningsförslaget, varpå förvaltaren kan verkställa utbetalning.

Avskrivning av konkursen

Om konkurskostnaderna och de s k massaskulderna beräknas överstiga konkursboets tillgångar skall konkursen avskrivas. Avskrivning får inte ske före edgångssammanträdet och heller inte förrän konkursförvaltaren har avgett förvaltarberättelsen.

Nedläggning av konkursen

Om gäldenären meddelar rätten att han gjort en uppgörelse med borgenärerna, t ex genom ett ackord och det inte längre finns några skulder, skall rätten efter att ha hört förvaltaren besluta om nedläggning av konkursen.

Konkurs i bolag eller ekonomisk förening som avslutas med överskott

Om en konkurs i ett aktiebolag, handelsbolag eller en ekonomisk förening avslutas utan överskott är bolaget respektive föreningen upplösta när konkursen avslutas. De få gånger en konkurs i ett aktiebolag handelsbolag eller en ekonomisk förening avslutas med överskott skall konkursen övergå i likvidation.

Dela vår sida på sociala medier!

EnglishSvenska