Företagsrekonstruktion

Utförligt om företagsrekonstruktion

En näringsidkare som hamnat i betalningssvårigheter men som kan anses ha framtidsutsikter kan sedan 1996 i stället för konkurs ansöka om företagsrekonstruktion enligt ett nytt insolvensrättsligt förfarande.  Samtidigt upphävdes den då gällande ackordslagen. En näringsidkare är normalt ett aktiebolag, en enskild näringsidkare, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening.Vissa finansiella företag och företag kontrollerade av stat och kommun kan inte ansöka om företagsrekonstruktion. Rekonstruktionen sker i samarbete mellan en av tingsrätten utsedd rekonstruktör och bolagets ledning, som – till skillnad från vad fallet är vid konkurs – behåller sin rådighet över bolaget. Rekonstruktionen pågår i första hand i tre månader, men kan förlängas i perioder om tre månader. Första förlängningen kan ske utan större motivering men därefter krävs att man visar att det finns stora möjligheter att genomföra rekonstruktionen. För en femte förlängning krävs att beslut har tagits om ackord. Under rekonstruktionen är företaget skyddat mot exekutiva krav. En konkursansökan kan t ex förklaras vilande i avvaktan på rekonstruktionens avslutande.

Gäldenär och borgenärer

Den som är skyldig någon pengar benämns gäldenär och den som har fordran på någon benämns borgenär. Fordringarna kan vara av alla slag, kundfordringar, obetalda löner, lån, skatter m m.

De olika stegen i en rekonstruktion

1. En näringsidkare kan inte rätteligen betala sina skulder vartefter de förfaller, men näringsidkaren anser att verksamheten har överlevnadspotentional.
2. Ansökan om företagsrekonstruktion inges av näringsidkaren/gäldenären eller borgenär. Samtidigt lämnas förslag på rekonstruktör.
3. Beslut om företagsrekonstruktion tas av tingsrätten som samtidigt utser rekonstruktör och bestämmer tidpunkt för borgenärssammanträde.
4. Inom en vecka från tingsrättens beslut skall rekonstruktören underrätta alla kända borgenärer om beslutet. Samtidigt skall bifogas

5. Rekonstruktören presenterar att preliminärt förslag till rekonstruktion som distribueras strax före borgenärssammanträdet eller presenteras under mötet.
6. På borgenärssammanträdet skall borgenärerna uttala sig om de anser att rekonstruktionen skall fortsätta eller inte. Rekonstruktören skall se till att borgenärerna har så bra beslutsunderlag som möjligt.
7. Gäldenären och rekonstruktören arbetar vidare med rekonstruktionen. En färdig plan presenteras – helst inom tre månader från dagen för beslut om företagsrekonstruktion.
8. Arbetet med rekonstruktionen kan upphöra när som helst under arbetets gång. Beslutet fattas av domstol och sker på begäran av gäldenären, rekonstruktören eller en borgenär. När rekonstruktören eller borgenär begär att rekonstruktionen skall upphöra, krävs att syftet inte antas bli uppnått. Även om gäldenären försätts i konkurs upphör rekonstruktionen.
9. En färdig plan bör innehålla både en överenskommelse med borgenärerna i form av ett underhandsackord eller offentligt ackord och en finansieringsplan samt någon form av budget, som visar att verksamheten kan drivas vidare med vinst.

Undantagna verksamheter

Banker, kreditmarknadsbolag, försäkringsbolag, värdepappersbolag, clearingorganisationer och central värdepappersförvaltare kan inte genomgöra en företagsrekonstruktion. Detsamma gäller för bolag som kontrolleras av staten, kommun, landsting, kommunalförbund, församling eller kyrklig samfällighet.

Ansökan

Ansökan om företagsrekonstruktion, som skall vara skriftlig, kan göras såväl av gäldenären som en borgenär. Ansökan skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud. Detta innebär att ansökan ej kan sändas per fax.

En ansökan av gäldenären skall innehålla: En kortfattad redogörelse över gäldenärens ekonomi, orsakerna till betalningssvårigheterna, en borgenärsförteckning, en redogörelse för hur gäldenären avser att verksamheten skall bedrivas framöver, hur en uppgörelse skall uppnås med borgenärerna och slutligen ett förslag till rekonstruktör med erforderliga uppgifter om dennes lämplighet för uppdraget.

Rekonstruktören

I förarbetena till lagen jämfördes rekonstruktören med konkursförvaltare och god man enligt ackords­lagen vad gäller arbetsuppgifter, ansvar och kompetenskrav. Någon jämförelse med likvidator gjordes inte, trots att Bolagsverket i vissa fall anser att enbart den som arbetar som konkursförvaltare kan utses till likvidator. Skillnaden mellan en konkursförvaltares arbete och en rekonstruktörs är, att konkursförvaltaren skall avveckla verksamheten så att den ger så stor utdelning som möjligt till borgenärerna, medan en rekonstruktör skall försöka få till stånd en fortsatt lönsam drift av verksamheten med så liten förlust som möjligt för borgenärerna.

I 2 kap 11 § Lag om företagsrekonstruktioner, FRL, anges ”En rekonstruktör skall ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver, ha borgenärernas förtroende samt även i övrigt vara lämplig för uppdraget”. Eftersom det är domstolen som utser rekonstruktör faller det på den att avgöra om den föreslagna rekonstruktören är lämplig i det enskilda fallet.

I propositionen, 1995/96:5 som låg till grund för FRL angav regeringen som sitt förslag under rubriken Rekonstruktörens roll. ”En rekonstruktör skall ha såväl obeståndsjuridiska kunskaper som insikt i företagsekonomi och företagsledning. Normalt bör till rekonstruktörer utses en advokat ur konkursförvaltarkretsen eller en högre tjänsteman vid ackordscentral. Det skall emellertid vara möjligt att i det enskilda fallet förordna någon annan lämplig person. Dennes bakgrund kan vara t. ex. juristens, ekonomens, företagsledarens, revisorns eller konsultens.” I vilken utsträckning det idag utses andra än advokater från konkursförvaltarkretsen kan jag inte uttala mig om.

En rekonstruktör som inte är lämplig skall på ansökan av gäldenären eller en borgenär av rätten skiljas från uppdraget. Rekonstruktören kan även själv ansöka om att få bli entledigad.

Rekonstruktörens uppgifter

Rekonstruktörens huvuduppgift är att undersöka om den verksamhet som gäldenären bedriver kan fortsätta i någon form och i så fall hur. Finns sådana förutsättningar skall rekonstruktören se om det finns möjligheter till en uppgörelse med bolagets borgenärer, vanligtvis genom ett ackord men även andra lösningar kan förekomma. Det hela skall utmynna i en rekonstruktionsplan som rekonstruktören skall utarbeta i samråd med gäldenären och som visar hur en rekonstruktion av företaget skall kunna uppnås.

Inom en vecka från rättens beslut att inleda en företagsrekonstruktion skall rekonstruktören underrätta samtliga borgenärer. Denna underrättelse skall innehålla: En preliminär förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder, den senaste balansräkningen, eventuellt ytterligare uppgifter som behövs för att klargöra den ekonomiska ställningen, en redogörelse över orsakerna till betalningssvårigheterna, en redogörelse av hur verksamheten kan rekonstrueras samt upplysningar om var och när borgenärssammanträde skall hållas.

Gäldenärens skyldigheter

Gäldenären skall följa rekonstruktörens anvisningar om hur verksamheten skall bedrivas under den pågående rekonstruktionen. Gäldenären är även skyldig att lämna rekonstruktören alla upplysningar om sina ekonomiska förhållanden.

Under rekonstruktionen får gäldenären inte utan rekonstruktörens samtycke betala skulder som uppkommit före rättens beslut om företagsrekonstruktion eller ställa säkerhet för sådana skulder, sätta sig i ny skuld eller på annat vis åta sig nya förpliktelser. Gäldenären får ej heller överlåta, pantsätta eller upplåta annan rätt till egendom av väsentlig betydelse för sin verksamhet. Vidtar gäldenären utan rekonstruktörens samtycke ändå något av detta blir rättshandlingen giltig och företaget bundet av uppgörelsen.

På grundval av det underlag som rekonstruktören presenterar vid borgenärssammanträdet skall borgenärerna uttala sig om de tycker att rekonstruktionen skall fortsätta eller inte.

Borgenärskommitté

Under borgenärssammanträdet kan en borgenär begära att en särskild borgenärskommitté skall utses. Om en sådan begäran bifalles skall rätten bland borgenärerna utse en kommitté med högst tre personer. Har gäldenären under det senaste räkenskapsåret i Sverige och/eller utomlands sysselsatt minst 25 personer har de anställda rätt att därutöver utse en representant i kommittén. Rekonstruktören är skyldig att i väsentliga frågor samråda med borgenärskommittén, men vid snabba beslut är detta inget krav.

Exekutiva åtgärder under rekonstruktionen

Under den tid som företagsrekonstruktionen pågår skall i princip alla exekutiva åtgärder förklaras vilande. Utmätning eller annan verkställighet enligt utsökningslagen får inte ske. Detta gäller även handräckning enligt lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m fl, beslut om kvarstad eller betalningssäkring. Inkommer en konkursansökan skall rätten ge rekonstruktören tillfälle att yttra sig över denna. OBS! Gäldenären måste begära att konkursansökan skall förklaras vilande i avvaktan på att rekonstruktionen avslutas, annars försätts gäldenären i konkurs.

Hävning av gäldenärens avtal

Motparten i gäldenärens avtal kan inte efter beslut om företagsrekonstruktion häva avtalet, även om rätt till hävning föreligger p g a befarat dröjsmål med betalning eller annan prestation inträffat före beslutet.

Borgenärens rätt till kvittning under företagsrekonstruktionen

Huvudregeln är att den som hade en fordran hos gäldenären när ansökan om företagsrekonstruktion gjordes, får använda den till kvittning mot fordran som gäldenären då hade på honom. Detta gäller även om fordran inte är förfallen till betalning, Fordringar/skulder som uppkommit efter ansökan kan däremot inte kvittas mot skulder/fordringar som uppkommit före.

Om en fordran på gäldenären har förvärvats genom överlåtelse från tredje man senare än tre månader före ansökan om företagsrekonstruktion, får den inte användas till kvittning mot en fordran som gäldenären hade när borgenären förvärvade sin fordran. Kvittningsförbud gäller också om en fordran mot gäldenären har förvärvats tidigare och borgenären då hade skälig anledning anta att gäldenären var på obestånd.

En borgenär, som har satt sig i skuld till gäldenären under sådana omständigheter att det är att jämställa med betalning med annat än sedvanliga betalningsmedel, får inte kvitta sin skuld, om sådan betalning hade kunnat bli föremål för återvinning. Vad gäller regressfordran anses en sådan, vid tillämpning av reglerna om kvittning, ha förvärvats när förpliktelsen grundades. En regressfordran är en fordran som tillkommer någon med anledning av en förpliktelse som han infriat. Gäldenären är skyldig att ersätta borgenären om han efter ansökan om företagsrekonstruktion överlåter sin fordran så att borgenären förlorar sin rätt till kvittning.

Underhandsackord eller offentligt ackord

Ett underhandsackord är en helt frivillig uppgörelse mellan en gäldenär och hans borgenärer, samtliga eller några. Ett offentligt ackord är reglerat i lagen om företagsrekonstruktion, 3 kap. Ett underhandsackord kan ske när som helst mellan gäldenär och borgenär/er, medan ett offentligt ackord enbart kan ske inom ramen för en pågående lagreglerad företagsrekonstruktion.

Reglerna om ackord är till stor del hämtade från ackordslagen, som upphörde att gälla när lagen om företagsrekonstruktioner infördes.

Underhandsackord

Även vid företagsrekonstruktioner förekommer underhandsackord. Det kan t ex vara så att gäldenären har en eller två mycket stora fordringsägare och ett stort antal mindre fordringsägare. Rekonstruktören förhandlar fram en frivillig uppgörelse om nedsättning eller annan uppgörelse med de stora fordringsägarna som medför att rekonstruktionen kan säkras. Annan uppgörelse kan t ex vara lång kredit utan ränta eller att borgenärerna erhåller konvertibla skuldebrev eller går direkt in som delägare i bolaget.

Offentligt ackord

Ett offentligt ackord innebär att fordringar som innehas av de borgenärer som deltar i ackordsförhandlingen sätts ned och betalas på närmare angivet sätt. Ackordet skall ge alla likaberättigade borgenärer lika rätt och minst tjugofem procent av fordringarnas belopp. En lägre ackordsprocent kan förekomma om samtliga kända borgenärer som skulle omfattas av ackordet godkänner den lägre procenten eller det finns särskilda skäl för lägre procent. Föreskriven minsta utdelning skall betalas inom ett år efter det att ackordet har fastställts, om inte samtliga nämnda borgenärer godkänner längre betalningstid.

Ett offentligt ackord kan innehålla villkor för att de små fordringsägarna skall få full betalning intill ett visst belopp, om avvikelsen kan anses skälig med hänsyn till omfattningen av boet och övriga omständigheter. En avvikelse vid offentligt ackord kan vara att gäldenären endast får anstånd med betalningen eller annan särskild eftergift.

Begäran om ackordsförhandling

Önskar gäldenären genomföra ett offentligt ackord skall en skriftlig ansökan härom inges till rätten. Skrivelsen skall innehålla ett förslag till uppgörelse med borgenärerna – ett ackordsförslag. Förslaget skall innehålla uppgifter om vad gäldenären erbjuder borgenärerna och när betalning skall erläggas. Ställs någon säkerhet för ackordets fullgörande skall det framgå vad säkerheten består av.

Begäran skall även innehålla en förteckning över boets tillgångar och skulder – bouppteckning.

Rekonstruktören skall bifoga en berättelse som anger boets tillstånd och orsakerna till de ekonomiska problemen, en översikt över tillgångar och skulder, uppgift om vad borgenärerna kan räkna med för utdelning vid en konkurs, upplysning om egendom som kan bli föremål för återvinning, i förekommande fall uppgift om det kan finnas skälig anledning anta att gäldenären har gjort sig skyldig till brott mot borgenär och i så fall grunden för detta samt hur gäldenären fullgjort sin bokföringsskyldighet. Rekonstruktören skall även ange om han anser att borgenärerna bör anta ackordsförslaget samt intyga att 2/5 av borgenärer representerande 2/5 av det belopp som skall omfattas av ackordet har förklarat sig villiga att anta ackordet. Slutligen skall intygas att ackordsförslaget och rekonstruktörens berättelse har sänts till alla borgenärer.

Bouppteckning

Bouppteckning som upprättas av rekonstruktören får inte avse datum som ligger tidigare än tre månader före ansökan om rekonstruktion. Bouppteckningen utgör grunden för borgenärsförteckningen och röstlängden vid borgenärernas ackordsförhandlingar. Tillgångarna skall tas upp till noggrant uppskattade värden. Om möjligt skall även lämnas specificerad uppgift om de värden som i bokföringshandlingarna har åsatts tillgångarna eller, när sådan värdering inte har gjorts, om anskaffningskostnaden. Det viktigaste är att uppställningen ger en klar och tillförlitlig överblick över gäldenärens ekonomiska ställning för att kunna fullgöra syftet att vara beslutsunderlag för borgenärerna.

Ränta på en borgenärs fordran skall inte beräknas längre än till dagen för ansökan om företagsrekonstruktion. Fordran i utländskt myntslag skall beräknas efter den kurs som gällde nämnda dag. Bouppteckningen skall vidare innehålla uppgift om varje borgenärs namn och postadress. Har en borgenär förmånsrätt, skall detta anges jämte grunden härför. Förekommer anmärkning mot fordran eller bedöms värdet av egendom, vari en borgenär har särskild förmånsrätt, understiga hans fordran, skall detta anges.

Borgenärssammanträde

När tingsrätten fattat beslut om ackordsförhandling skall kungörelse ske. Av kungörelsen skall framgå när borgenärerna skall hålla ackordsförhandling inför rätten. Till borgenärssammanträdet bör gäldenären inställa sig personligen och skall, om någon borgenär så begär, avlägga bouppteckningsed. För juridiska personer begärs edgång enbart av de företrädare som kan antas ha betydelse för utredningen om gäldenärens ekonomiska ställning. Vägrar gäldenären erlägga ed, förfaller vanligtvis beslut om ackordsförhandling. Trots gäldenärens vägran kan dock ett ackord beslutas av borgenärerna om synnerliga skäl finns. Syftet med ett ackord är att det skall gagna borgenärskollektivet. Så är kanske fallet om alternativet är konkurs. En trilskande gäldenär skall då inte kunna förhindra att ackord kommer till stånd.

En borgenär som godkänner ackordet har fortfarande kvar sin rätt mot en eventuell borgensman eller andra som svarar för fordran. Borgensmannen har därför, enligt vissa regler, tillsammans med borgenären rösträtt om ackordsförslaget. Borgenärerna skall rösta om ackordsförslaget vilket inte får ske skriftligen men väl genom fullmakt. Det vanliga är att rekonstruktören samlar in fullmakter från borgenärerna för att man om möjligt på förhand skall veta utgången av omröstningen. En gäldenär får inte återta eller ändra ackordsförslaget utan medgivande från rätten.

Villkor för offentligt ackord

Till skillnad från underhandsackord, som bara kräver att parterna är överens, gäller vid offentligt ackord att vissa villkor måste vara uppfyllda för att ackordet skall kunna fastställas. Huvudregeln är att alla borgenärer med oprioriterade fordringar som uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion deltar i ackordet. Utdelning på fordringarna skall vara minst 25 % och betalning skall ske inom ett år från det att ackordet har fastställts.

Vissa avsteg kan dock ske, t ex kan ackordet innebära att alla fordringsägare får full betalning upp till ett visst belopp. En avvikelse till nackdel för viss borgenär får också göras, om han medger detta, vilket innebär att en lägre utdelning än 25 % kan godtas om samtliga borgenärer som omfattas av ackordet godkänner den lägre utdelningen. En lägre utdelning kan även godtas om det finns särskilda skäl, t ex att gäldenären blivit illikvid utan eget vållande, t ex genom sjukdom eller annans brottsliga förfarande.

Vid röstsammanräkningen krävs en viss majoritet av både antalet borgenärer och summan av beloppen. När ackordsförslaget ger 50 % eller mer, krävs det att minst 3/5 av såväl antalet borgenärer som fordringarnas belopp antar förslaget. Understiger utdelningen 50 % krävs det att beslutet biträtts av ¾ av såväl antalet borgenärer som fordringarnas belopp. Är utdelningen lägre än 25 % krävs samtliga borgenärers medgivande, om inte särskilda skäl talar för att ett lägre belopp enligt ovan kan godkännas.

Fastställelse av offentligt ackord

Ett offentligt ackord måste bli fastställt av rätten för att bli gällande. Har ackordet blivit antaget av borgenärerna fastställer rätten ackordet utan förhandling. Finns det några oklarheter avgörs frågan av rätten vid en förhandling. Rättens beslut skall tillkännages inom en vecka från förhandlingen om inte längre tid behövs pga. särskilda omständigheter, t ex att någon röstberättigad borgenär, vars röst är avgörande för frågan, har en tvistig fordran.

Verkan av offentligt ackord

De borgenärer som har rätt att delta i förhandling om offentligt ackord är också bundna av beslutet. Huvudregeln är att alla oprioriterade fordringar som uppkommit före ansökan om företags­rekonstruktion ingår i ackordet, även de som vid omröstningen var okända.

För borgenärer med efterställda fordringar gäller särskilda regler. Dessa förlorar i normalfallet helt sin rätt att kräva in sina fordringar, trots att de ej deltar i ackordsförhandlingen. Rätt till betalning för de efterställda fordringarna föreligger enbart om alla borgenärer som haft rätt att delta i ackordsförhandlingen erhåller full betalning genom ackordet. Ackordet kan t ex enbart innebära en extra lång kredit.

Tillsyn över ackordet

På begäran av en borgenär, vars fordran omfattas av ackordet, kan rätten, om det finns skäl därtill, förordna rekonstruktören eller någon annan lämplig person att utöva tillsyn över att gäldenären fullgör sina åtaganden enligt ackordet. Gäldenären skall ge tillsynsmannen de uppgifter som denne begär och följa de anvisningar som tillsynsmannen lämnar.

Återvinning under företagsrekonstruktionen

Enligt reglerna i företagsrekonstruktionslagen blir konkurslagens återvinningsregler tillämpliga redan vid rättens beslut om företagsrekonstruktion. Detta innebär att en borgenär redan då kan väcka talan om återvinning. Även rekonstruktören äger rätt att i gäldenärens namn föra talan om återvinning. Notera dock, att även om talan om återvinning kan väckas redan vid rättens beslut om företagsrekonstruktion, kan en sådan talan inte slutligen prövas innan beslut om ackordsförhandling och frågan om ackord slutligen avgjorts. Den som genom återvinning får en fordran på gäldenären deltar med fordran i ackordsförhandlingen.

Kostnaderna för rekonstruktionen

Rekonstruktören har rätt till ersättning för sitt arbete och för de utlägg som uppdraget har krävt. Arvodet får inte bestämmas till högre belopp än vad som kan anses utgöra skälig ersättning för uppdraget, med hänsyn till det arbete som uppdraget har krävt, den omsorg och skicklighet varmed det har utförts samt näringsverksamhetens omfattning. Rekonstruktörens rätt till ersättning skall, på begäran av rekonstruktören eller gäldenären, prövas av rätten. Så länge ett ackord inte fullgjorts får också en borgenär vars fordran omfattas av ackordet begära en sådan prövning. Kostnaderna för handläggningen hos rätten, vilka idag understiger 5 000 kr, skall betalas av gäldenären.

Företagsrekonstruktionens upphörande

Företagsrekonstruktionen upphör förhoppningsvis först efter det att de åtgärder som föreslagits i rekonstruktionsplanen genomförts och syftet med rekonstruktionen uppnåtts. Men företagsrekonstruk­tionen kan även upphöra om gäldenären så begärt och beslut om att ackordsförhandling ännu inte meddelats samt om gäldenären utan laga förfall uteblir från det första borgenärssammanträdet. Rekonstruktören eller en borgenär kan begära att rekonstruktionen skall upphöra om syftet med densamma inte kan antas bli uppnått. Även andra särskilda skäl kan finnas som innebär att rekonstruktionen skall upphöra, t ex att gäldenären åtalas för brott och häktats. Försätts gäldenären i konkurs skall företagsrekonstruktionen upphöra.

Överklagande

Beslut om företagsrekonstruktionen, utseende av rekonstruktör och ackordsförhandling skall tillämpas omedelbart om inte rätten beslutat annorlunda. Detta kan motiveras av om saken bedöms tveksam och ett avvikande beslut i högre instans kan tänkas undanröja verkställigheten. Skälen för att besluten inte skall tillämpas omedelbart måste vara mycket starka och tillämpas så gott som aldrig.

Skadestånd och straff

Om en borgenärs ansökan om företagsrekonstruktion inte bifalls och om borgenären, när han gav in sin ansökan, saknade skälig anledning anta att gäldenären hade sådana betalningssvårigheter som indikerade att det kunde antas att gäldenären inte kunde betala sina förfallna skulder eller att sådan oförmåga skulle inträda inom kort, skall borgenären ersätta gäldenären den skada som skäligen kan anses ha orsakats denne genom ansökningen och dess handläggning. En borgenär som för sin röst vid ett borgenärssammanträde om ackord. har betingat sig någon särskild förmån av gäldenären döms till böter eller fängelse i högst ett år.