Att välja rätt företagsform

Att välja rätt företagsform kan vara svårt. Vi försöker därför nedan att belysa några av de olika faktorer som är av betydelse vid val av företagsform och visar även på skillnaderna mellan olika företagsformer. De olika företagsformer vi har i Sverige som är aktuella när man skall starta ett nytt företag är

Enskild näringsverksamhet – i dagligt tal kallad enskild firma
Handelsbolag
Kommanditbolag
Enkelt bolag
Aktiebolag
Ekonomisk förening

Därutöver finns Europabolag och Europeiska Ekonomiska Intressegrupper (EEIG) men dessa har visat sig vara så ointressanta för svenska förhållanden att vi helt kan bortse från dem här. Näringsverksamhet kan även bedrivas i en Stiftelse eller en Ideell förening för att uppnå stiftelsen eller föreningens ändamål. Men man startar normalt inte en stiftelse eller en ideell förening för att förverkligas sin affärsidé.

Juridisk person eller fysisk person

Juridisk person är en juridisk term för sådana rättssubjekt som inte är fysiska personer. En juridisk person kan sluta avtal, ha fordringar och skulder, tala och svara inför domstol. Som juridiska personer betecknas bl.a. aktiebolag, ekonomiska föreningar, handels- och kommanditbolag, stiftelser, dödsbon, staten och kommuner. Enskild näringsidkare och enkla bolag är inte juridiska personer. En person som driver enskild näringsverksamhet gör det således i eget namn som fysisk person.

Skillnaden mellan bolag och föreningar

Bolag och föreningar skiljer sig i huvudsak genom att bolag är slutna medan föreningarna är öppna avseende medlemskapet. I ett bolag är antalet medlemmar (bolagsmän – aktieägare) fixerat och kan inte ändras utan de befintliga medlemmarnas godkännande medan antalet medlemmar i en förening kan växla utan befintliga medlemmars godkännande. I ett bolag kan inte någon utomstående begära att få ansluta sig utan de övriga bolagsmännens godkännande medan det i en förening skall vara möjligt att ansluta sig bara man uppfyller de krav som ställs i föreningens stadgar. Det finns två typer av föreningar – ekonomiska föreningar och ideella föreningar. Konsumentkorporationen och lantbrukskorporationen är ekonomiska föreningar medan idrottsklubbar är ideella föreningar. Enbart ekonomiska föreningar kommer att behandlas här.

Personligt ansvar för företagets åtaganden

Enskild näringsverksamhet = Enskild firma

I en enskild firma är innehavaren personligt ansvarig för företagets alla åtaganden. Ägarens alla privata tillgångar kan således tas i anspråk för att betala företagets skulder.

Enskild firma lämpar sig för mindre verksamheter som inte kräver något större kapital och där risktagandet för innehavaren inte är större än att han kan betala bolagets alla skulder utan att behöva gå från hus och hem.

Handelsbolag

I ett handelsbolag är alla bolagsmännen – delägarna personligt och solidariskt ansvariga för bolagets åtaganden. Genom att ansvaret är solidariskt kan den som har en fordran på ett handelsbolag gå direkt till en av bolagsmännen och kräva betalning. Den som därigenom betalat någon av bolagets skulder kan sedan kräva bolaget eller övriga delägare på deras andel av skulden. Om någon av de övriga bolagsmännen inte har några tillgångar kan det vara svårt att kräva dennes andel av skulden. En rik bolagsman riskerar därför att få betala den fattiges dåliga affärer i handelsbolaget. Det personliga ansvaret innebär, precis som i en enskild firma, att bolagsmannens alla privata tillgångar kan tas i anspråk för betalning av bolagets åtaganden.

Genom det personliga och solidariska ansvaret för bolagets skulder är handelsbolag en bolagsform man bör undvika. Om man ändå väljer ett handelsbolag för sin verksamhet är det viktigt att man upprättar ett kompanjonsavtal för att reglera ansvaret mellan bolagsmännen.

Kommanditbolag

Ett kommanditbolag är en särskild form av handelsbolag och den stora skillnaden är att i kommanditbolaget behöver det bara finnas en person som är personligt betalningsansvarig för bolagets alla åtaganden. Denne person kan vara en fysisk såväl som en juridisk person och benämns komplementär, medan de bolagsmän som enbart deltar med en maximerad insats kallas för kommanditdelägare. Den utlovade insatsen från en komplementär kan vara så låg som en krona. Finns det flera kommanditdelägare behöver dessa inte utfästa sig att bidra med samma summa. En vanligt förekommande kommanditbolagskonstruktion är att man har ett aktiebolag som komplementär, medan det är fysiska personer som är kommanditdelägare. På så vis maximerar man risktagandet till aktiekapitalet och kommanditdelägarnas utfästa insatser.

Det finns länder där man kan starta ett bolag med en så låg insats som ett engelskt pund och utan personligt ansvar för bolagets skulder. Genom att bilda ett sådant bolag och sedan etablera ett kommanditbolag i Sverige, där det utländska bolaget är komplementär och man själv är kommanditdelägare med en angiven maximerad insats, undviker man personligt ansvar för bolagets åtaganden utan att behöva investera i något riskkapital. Nackdelen är de höga årliga driftskostnaderna för det utländska bolaget.

Enkelt bolag

Eftersom ett enkelt bolag inte är en juridisk person är det i stället varje bolagsman som ansvarar för de avtal och åtaganden han gör i bolagets namn. Om bolagsmännen inte avtalat annat kan ingen av de övriga bolagsmännen bli betalningsansvarig för skulder som någon ådragit sig i bolagets namn.

Aktiebolag

I ett aktiebolag har delägarna – aktieägarna som huvudregel inget personligt betalningsansvar. Vissa undantag finns.

Betalas inte skatter och arbetsgivaravgifter i rätt tid inträder personligt betalningsansvar för bolagets företrädare/styrelseledamöter. En aktieägare som deltar aktivt i bolagets verksamhet och medverkar till att skatter och/eller avgifter inte betalas kan drabbas av personligt betalningsansvar.
Om bolagsstämman beslutar om utdelning som är så hög att aktiebolagslagens regler för skydd av det egna kapitalet överträds kan den aktieägare som medverkat till beslutet bli personligt återbetalningsskyldig för beloppet.
Delägare i aktiebolag som bedriver advokatverksamhet är personligt betalningsansvariga för de förpliktelser mot klienter som bolaget ådrager sig under den tid delägaren är delägare.
Därutöver kan banker och leverantörer kräva borgen av delägarna för att lämna kredit.

En aktieägare i ett aktiebolag som inte deltar i verksamheten riskerar således enbart vad han betalat för sina aktier.

Ekonomisk förening

Medlemmarna i en ekonomisk förening har inget personligt betalningsansvar för föreningens förpliktelser.

Företagarens nationalitet, bosättning, myndig, konkurs m.m.

Enskild näringsverksamhet = Enskild firma

För att få starta en enskild firma i Sverige ställs inga krav på nationalitet men om man är bosatt utanför Sverige måste man utse en särskild föreståndare som är bosatt i Sverige. Föreståndaren skall ansvara för den svenska verksamheten.

Den som befinner sig i konkurs kan inte starta en enskild firma men när konkursen är avslutad finns det inga formella hinder. Däremot kan det vara svårt att få krediter för en som tidigare gjort konkurs.

Normalt måste man vara arton år fyllda för att få driva enskild näringsverksamhet. Har man fyllt sexton kan man efter medgivande från förmyndarna (föräldrarna) och kommunens överförmyndare starta enskild firma, handels- och kommanditbolag. Den som har förvaltare enligt 11 kap 7 § föräldrabalken kan inte bedriva enskild näringsverksamhet.

Handels- och kommanditbolag

Något krav på nationalitet eller bosättning ställs inte för att vara bolagsman i ett handels- eller kommanditbolag, men om samtliga bolagsmän är bosatta utanför Sverige måste bolaget ha en svensk adress.

Den som befinner sig i konkurs kan inte vara bolagsman men när konkursen är avslutad finns inga formella hinder. Däremot kan det vara svårt att få krediter för någon som tidigare gjort konkurs.

Normalt måste man vara arton år fyllda för att vara bolagsman. Har man fyllt sexton kan man efter medgivande från förmyndarna (föräldrarna) och kommunens överförmyndare vara bolagsman i ett handels- eller kommanditbolag. Den som har förvaltare enligt 11 kap 7 § föräldrabalken kan inte vara bolagsman.

Kommanditbolag

Något krav på nationalitet eller bosättning ställs inte för att starta ett kommanditbolag, men om samtliga bolagsmän är bosatta utanför Sverige måste bolaget ha en svensk adress.

Den som befinner sig i konkurs kan inte vara bolagsman i ett kommanditbolag men när konkursen är avslutad finns det inga formella hinder. Däremot kan det vara svårt att få krediter för någon som tidigare gjort konkurs.

Normalt måste man vara arton år fyllda för att vara bolagsman i ett kommanditbolag.. Har man fyllt sexton kan man efter medgivande från förmyndarna (föräldrarna) och kommunens överförmyndare vara bolagsman i ett kommanditbolag. Den som har förvaltare enligt 11 kap 7 § föräldrabalken kan inte vara bolagsman i ett kommanditbolag.

En stiftelse eller ideell förening kan inte vara komplementär i ett kommanditbolag.

Enkelt bolag

Här gäller samma regler för bolagsmännen som för enskild näringsidkare. Den bolagsman som inte är bosatt i Sverige måste ha en särskild förtroendeman bosatt i Sverige.

Aktiebolag

För en aktieägare ställs inga som helst krav på ålder, att inte vara i konkurs, nationalitet eller bosättning. Ett svenskt aktiebolag kan till 100% ägas av en eller flera utländska fysiska och/eller juridiska personer.

Den som inte fyllt arton år, har förvaltare enligt föräldrabalken, är i konkurs eller har näringsförbud kan inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör. För styrelseledamöter, verkställande direktörer och externa firmatecknare ställs vissa krav på bosättning.

Verkställande direktören och minst halva antalet styrelseledamöter skall vara bosatta inom EES. Dispens kan erhållas från Bolagsverket.

Till styrelseledamot eller verkställande direktör får inte heller utses den som inte avser att ta del i styrelsens arbete och ansvar. Bestämmelsen har tillkommit för att förhindra att s.k. målvakter utses till styrelseledamöter. Finns godtagbara skäl kan detta ändå ske. Utveckla! Det låter lite konstigt … kanske ”Undantag kan finnas.” eller nåt.

Utses externa firmatecknare måste minst en av dessa vara bosatt i Sverige.

Om samtliga styrelseledamöter är bosatta utanför Sverige måste en person som är bosatt i Sverige utses till särskild delgivningsmottagare. Någon dispens från detta krav kan inte erhållas.

Ekonomisk förening

För medlemskap i en ekonomisk förening finns inga krav på att medlemmarna skall tillhöra viss nationalitet eller vara bosatta i speciellt land. Stadgarna kan delvis reglera vilka som kan bli medlemmar, men alla som uppfyller dessa krav skall antas som medlemmar.

Den som befinner sig i konkurs kan inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör i en ekonomisk förening men efter när konkursen är avslutad finns inga formella hinder. Däremot kan det för föreningen vara svårt att få krediter om någon av styrelseledamöterna tidigare gjort konkurs.

Verkställande direktören och minst halva antalet styrelseledamöter skall vara bosatta inom EES. Dispens kan erhållas från Bolagsverket.

Kapitalinsats

Enskild näringsverksamhet = Enskild firma

För att starta enskild firma finns inga krav på kapitalinsats.

Handelsbolag

För att starta ett handelsbolag finns inga krav på kapitalinsats.

Kommanditbolag

I ett kommanditbolag ställs inga krav på särskild kapitalinsats, men varje kommanditdelägare måste förbinda sig att investera ett angivet riskkapital i bolaget. Detta belopp, som kan variera mellan de olika kommanditdelägarna, kan vara så lågt som en krona. Det belopp som en kommanditdelägare har förbundit sig att investera i bolaget behöver inte inbetalas, om inte bolagsmännen har avtalat att så skall ske. När bolaget inte kan betala sina skulder kan kommanditdelägaren krävas på den utlovade insats som ännu inte inbetalats till bolaget.

Enkelt bolag

För att starta ett enkelt bolag behöver ingen av bolagsmännen göra någon kontantinsats.

Aktiebolag

För att starta ett aktiebolag krävs att aktieägarna tillskjuter ett aktiekapital på minst 100 000 kr. Vill man tillskjuta ett större kapital finns två alternativ. Man kan låta bolaget få ett högre aktiekapital, alternativt låta det man betalar in utöver aktiekapitalet utgöra s.k. överkurs. Fördelen med det senare alternativet är att bolaget kan förlora hela överkursen innan man börjar förbruka aktiekapitalet och risken för likvidationsplikt, som inträder när halva aktiekapitalet har förbrukats, minskar. Räknar man med att verksamheten kommer att gå med förlust det första året kan det vara lämpligt att välja alternativet med extrabetalningen som överkurs.

Ekonomisk förening

I en ekonomisk förening finns inget krav på att medlemmarna skall betala någon insats eller medlemsavgift. Däremot kan föreningen själv besluta att avgifter skall tas ut av medlemmarna.

Antal delägare

Enskild näringsverksamhet = Enskild firma

En enskild firma kan enbart ha en delägare – innehavare.

Handelsbolag

Ett handelsbolag måste ha minst två delägare – bolagsmän. Om antalet bolagsmän går ner till en enda måste en ny bolagsman väljas inom sex månader, annars anses bolaget ha trätt i likvidation.

Kommanditbolag

Ett kommanditbolag måste ha minst två delägare – bolagsmän –en komplementär och en kommanditdelägare. Om antalet bolagsmän med begränsat ansvar s.k. kommanditdelägare går ner till noll omvandlas kommanditbolaget till ett handelsbolag. När bolaget bara har en kommanditdelägare eller en komplementär måste en ny bolagsman väljas inom sex månader, annars anses bolaget ha trätt i likvidation.

Enkelt bolag

Ett enkelt bolag måste ha minst två bolagsmän. Bolaget upphör att vara ett enkelt bolag om antalet bolagsmän går ner till en.

Aktiebolag

Ett aktiebolag kan ha allt från en delägare till hur många som helst.

Ekonomisk förening

En ekonomisk förening måste ha minst tre medlemmar. Går antalet medlemmar ner under tre skall föreningen gå i likvidation, om inte antalet inom tre månader ökar till minst tre.

Skydd för företagets namn – firma

Skydd för en näringsidkares namn – firma kan erhållas genom registrering eller inarbetning. Att erhålla skydd genom inarbetning är svårt och gäller bara under den tid och inom det område som inarbetningen består. Skydd genom registrering erhålles från ansökningsdagen och varar så länge som registreringen hålls vid liv. För att kunna registreras gäller för alla företagsformer reglerna i firmalagen, som anger att firman enbart kan registreras om den är ägnad att särskilja innehavarens verksamhet från andras. Vill du läsa mer om de allmänna reglerna om firma, klicka här. Huvuddragen i vad som skiljer de olika företagsformerna åt framgår nedan.

Enskild näringsverksamhet = Enskild firma

En enskild firma får i sin firma inte inta en benämning på någon annan företagsform. En enskild firma registreras av Bolagsverket i det län där man har uppgivit att man verkar eller har sitt kontor och det blir enbart inom detta län som man erhåller skydd för sin firma. I skyddsintresse kan registrering även ske i andra län. En registreringsavgift tas då ut för varje län. Ett annat och bättre sätt för en enskild firma att erhålla skydd i hela Sverige är att om möjligt låta registrera hela firman eller firmadominanten som varumärke.

Handels- och kommanditbolag

Ett handelsbolag eller kommanditbolag måste i sitt bolagsnamn inta bolagsformen handelsbolag respektive kommanditbolag. Man kan i firman inte inta en benämning på någon annan företagsform (vissa undantag finns). Ett handels- eller kommanditbolag registreras av Bolagsverket precis som en enskild firma i det län där man har uppgivit att man verkar eller har sitt kontor och det blir enbart inom detta län som man erhåller skydd för sin firma. I rent skyddsintresse kan registrering även ske i andra län då en registreringsavgift tas ut för varje län. Ett bättre sätt för ett handels- eller kommanditbolag att erhålla skydd i hela Sverige är att om möjligt låta registrera sin firmadominant som varumärke.

Enkelt bolag

När ett enkelt bolag registrerar sina bolagsmän registreras inte själva bolaget eller tilldelas ett organisationsnummer. Bolaget får heller inte sin firma registrerad.

Aktiebolag

Ett aktiebolags namn måste innehålla ordet aktiebolag eller förkortningen AB. Vilken form man vill använda skall framgå av bolagsordningen. Ett privat aktiebolag får inte innehålla ordet publikt och ett publikt aktiebolag får inte innehålla ordet privat. Ett publikt bolag vars namn/firma inte innehåller ordet publikt eller publ måste alltid följas av ordet publ. Namnet får inte innehålla något som kan uppfattas som annan företagsform, stiftelse eller liknande. Genom registrering erhåller aktiebolaget skydd för sin firma i hela Sverige. En aktiebolagsfirma kan registreras på flera språk.

Ekonomisk förening

En ekonomisk förening skall i sin firma inta orden ekonomisk förening eller förkortningen ek. för. I firman får inte ordet ”bolag” eller något annat som betecknar ett bolagsförhållande tas in på ett sätt som kan leda till missförståndet att firman innehas av ett bolag. Registreringen för en ekonomisk förening gäller för hela landet och även en ekonomisk förenings firma kan registreras på flera språk.

Rätt att besluta inte lika med rätt att företräda

Vissa personer äger rätt att fatta beslut och vissa personer äger rätt att företräda. Först måste någon eller några med rätt att besluta i det aktuella ärendet fatta ett beslut, sedan kan någon eller några med rätt att företräda företaget verkställa vad som beslutats.

Företagets beslutsfattare

Enskild näringsidkare

I en enskild firma finns bara en person som både fattar alla beslut och samtidigt äger rätt att verkställa alla beslut.

Handelsbolag

Här är lagen dispositiv men om inget annat avtalats kan varje bolagsman ensam själv fatta beslut angående bolagets angelägenheter.

Kommanditbolag

Om inget annat avtalats äger varje komplementär rätt att ensam fatta beslut för bolagets räkning. Även kommanditdelägarna kan genom bolagsavtalet ges rätt att fatta beslut för bolaget.

Enkelt bolag

Eftersom ett enkelt bolag inte är en juridisk person kan det heller inte ingå avtal eller svara inför domstol. När det gäller den interna förvaltningen måste alla bolagsmän vara överens, om inte annat framgår av bolagsavtalet. Rätten att fatta beslut om att ingå affärsuppgörelse med tredje man har varje bolagsman var för sig. En sådan uppgörelse binder bara den eller de bolagsmän som medverkar i uppgörelsen.

Aktiebolag

Aktiebolagslagen reglerar vilka beslut som skall fattas av aktieägarna på bolagsstämma och vad som skall överlåtas till styrelse och VD, om sådan finns. När styrelsen skall fatta sina beslut skall det vara av en beslutför styrelse, vilket är mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter om inte ett högre antal anges i bolagsordningen.

Som styrelsens beslut gäller normalt den mening som mer än hälften av de närvarande röstar för vid sammanträdet. I bolagsordningen kan anges en högre såväl som lägre majoritet. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst. Är inte samtliga styrelseledamöter närvarande skall de som röstar för beslutet utgöra mer än en tredjedel av samtliga ledamöter. Även här kan i bolagsordningen anges andra regler.

En VD har rätt att fatta beslut inom bolagets löpande förvaltning, dock enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar.

Ekonomisk förening

För en ekonomisk förening gäller liknande beslutsregler som i ett aktiebolag. Medlemmarna fattar de övergripande besluten på föreningsstämma, styrelsen ansvarar för beslut av föreningens angelägenheter inom föreningens organisation och förvaltning och eventuell VD ansvarar för den löpande förvaltningen. I större föreningar kan även finnas ett förvaltningsråd som är placerat mellan föreningsstämman och styrelsen. I föreningslagen finns inget om förvaltningsrådet varför den inte har någon formell beslutanderätt.

Företagets företrädare

Enskild näringsverksamhet = Enskild firma

En enskild firma innehas alltid av enbart en fysisk person och denne kan alltid ensam företräda den enskilda firman. Innehavaren har möjlighet att utse en person som får behörighet att företräda den enskilda firman. Detta kan ske på två vis. Det enklaste sättet är i form av en fullmakt, där det klart och tydligt anges vilka rättigheter fullmaktshavaren har. Det kan även ske genom att innehavaren utser en prokurist som ges fullständig rätt att företräda den enskilda firman i all näringsverksamhet. En prokura registreras lämpligen hos Bolagsverket och intas därigenom på registreringsbeviset, men det finns inget krav på att prokuran skall registreras. Både fullmakten och prokuran kan utfärdas för två eller flera personer så att de enbart ges rätt att företräda den enskilda firman i förening eller två i förening.

När innehavaren av en enskild firma är bosatt utomlands måste en föreståndare anmälas för verksamheten. Föreståndaren skall genom en fullmakt sköta all näringsverksamhet i Sverige för den enskilda firman. Innehavaren har kvar sitt personliga ansvar för allt som föreståndaren företar sig för den enskilda firmans räkning.

Handelsbolag

Bolagsmännen i ett handelsbolag har stor frihet att avtala om hur de skall företräda sitt bolag. Finns inget avtal, företräds bolaget av bolagsmännen var för sig. Även i ett handelsbolag kan prokurister utses.

Kommanditbolag

Komplementärer i ett kommanditbolag har stor frihet att avtala om hur de skall företräda bolaget. Finns inget avtal företräds bolaget av komplementärerna var för sig. Kommanditdelägarna har ingen rätt att företräda bolaget men kan genom prokura erhålla sådan rätt. Även andra personer kan erhålla prokurafullmakt eller en vanlig fullmakt.

Enkelt bolag

Eftersom ett enkelt bolag inte är en juridisk person kan det inte ingå avtal eller svara inför domstol. Varje bolagsman har rätt att i bolagets namn ingå affärsuppgörelse med tredje man. En sådan uppgörelse binder bara den eller de bolagsmän som medverkar i uppgörelsen.

Aktiebolag

I ett aktiebolag är det en beslutför styrelse och i förekommande fall verkställande direktören, VD, som företräder bolaget. I privata bolag räcker det med en ordinarie styrelseledamot och en suppleant, någon VD behöver inte utses. I ett publikt bolag måste styrelsen bestå av minst tre ledamöter, en VD måste finnas och styrelsens ordförande och VD får inte vara samma person. För ytterligare information om att företräda aktiebolag, klicka här.

Ekonomisk förening

Precis som i ett aktiebolag är det styrelsen och i förekommande fall verkställande direktören, VD, som företräder föreningen. Styrelsen måste bestå av minst tre ledamöter med eller utan suppleanter. Någon VD behöver inte utses. För ytterligare information om att företräda en ekonomisk förening, klicka här.

Räkenskapsår och krav på årsredovisning

Enskild näringsverksamhet = Enskild firma

En enskild firma måste alltid ha kalenderår som räkenskapsår. Vanligtvis behöver något årsbokslut eller årsredovisning inte upprättas för en enskild firma, så länge den årliga omsättningen normalt inte överstiger 20 prisbasbelopp.

Handels- och kommanditbolag

Är någon av bolagsmännen en fysisk person måste bolaget ha kalenderår som räkenskapsår.

I ett bolag där en eller flera av bolagsmännen är juridisk person måste årsredovisning alltid upprättas. Även för vissa andra större bolag skall ett årsbokslut eller en årsredovisning upprättas. Årsredovisningen skall undertecknas av alla obegränsat ansvariga delägare. I ett kommanditbolag betyder det att enbart komplementärerna, inte kommanditdelägarna, skall underteckna. I ett bolag som har en eller flera juridiska personer som bolagsmän skall årsredovisningen insändas till Bolagsverket inom sex månader från räkenskapsårets utgång. I övriga bolag som skall upprätta årsredovisning skall den hållas tillgänglig för allmänheten inom sex månader.

Enkelt bolag

Ett enkelt bolag har ingen egen redovisning utan varje bolagsman får redovisa sin andel av det enkla bolagets verksamhet.

Aktiebolag

Aktiebolag kan när verksamheten påbörjas välja mellan att som bokslutsdag ha 30/4, 30/6, 31/8 eller 31/12. Det första räkenskapsåret kan vara upp till 18 månader.

Aktiebolag skall oberoende av storlek varje år upprätta en årsredovisning som skall revideras av en auktoriserad eller godkänd revisor. Årsredovisningen skall bestå av balans- och resultaträkning, förvaltningsberättelse och noter, i vissa fall skall även en finansieringsanalys ingå. Årsredovisningen skall undertecknas av samtliga styrelseledamöter och VD om sådan finns samt fastställas av aktieägarna på bolagsstämman. Därefter skall den fastställda årsredovisningen tillsammans med revisionsberättelsen senast sju månader efter räkenskapsårets slut insändas till Bolagsverket.

Ekonomisk förening

Även en ekonomisk förening kan, när verksamheten påbörjas, välja mellan att som bokslutsdag ha 30/4, 30/6, 31/8 eller 31/12.

En ekonomisk förening skall oberoende av storlek varje år upprätta en årsredovisning som skall revideras av en revisor. Årsredovisningen skall bestå av balans- och resultaträkning, förvaltningsberättelse och noter, i vissa fall skall även en finansieringsanalys ingå. Årsredovisningen skall undertecknas av samtliga styrelseledamöter och VD om sådan finns samt fastställas av medlemmarna på föreningsstämman.

Krav på revisor

Enskild firma

En nystartad enskild firma behöver inte ha någon revisor. När man växt och blivit så stor att lagen kräver att man skall ha revisor är det nog även dags att byta företagsform till aktiebolag.

Handels- och kommanditbolag

Ett litet nystartat handels- eller kommanditbolag behöver enbart ha revisor om någon av bolagsmännen är juridisk person, t.ex. ett aktiebolag. För övriga gäller att revisor krävs för större bolag, men när man nått dit är det kanske dags att även byta företagsform till aktiebolag.

Aktiebolag

Aktiebolag måste alltid ha minst en revisor och samtliga revisorer skall vara godkända eller auktoriserade.

Ekonomisk förening

Ekonomiska föreningar måste alltid ha minst en revisor. På mindre ekonomiska föreningar ställs inget krav på att revisorn skall vara godkänd eller auktoriserad.

Hur avslutas företaget

Enskild näringsverksamhet = Enskild firma

Inga formella krav ställs, man betalar alla räkningar och har man registrerat verksamheten avregistrerar man sig hos Bolagsverket och Skatteverket. Räcker inte tillgångarna för att betala alla skulder gör innehavaren av den enskilda firman personlig konkurs.

Handels- och kommanditbolag

Är alla bolagsmännen överens kring avvecklingen säljer man ut alla tillgångar, betalar alla skulder samt delar ut överskottet till bolagsmännen och låter därefter avregistrera bolaget hos Bolagsverket och Skatteverket. Är man inte överens om hur avvecklingen skall ske måste en likvidator utses.

Ett handels- eller kommanditbolag kan även försättas i konkurs och företräds då av alla bolagsmännen gemensamt – s.k. samförvaltning.

Aktiebolag

Ett aktiebolag kan avslutas på fyra olika vis, genom likvidation, fusion, delning eller konkurs. Likvidation kan ske frivilligt när aktieägarna vill avveckla sin verksamhet eller genom tvång när bolaget t.ex. saknar styrelse eller revisor eller när mer än halva aktiekapitalet är förbrukat. Fusion innebär att bolaget med alla sina tillgångar och skulder uppgår i ett annat bolag. Delning innebär att bolagets tillgångar eller skulder delas ut till andra bolag. Delas alla skulder och tillgångar ut upphör bolaget utan likvidation. Konkurs sker när tillgångarna inte räcker till för att betala alla skulder och detta är inte tillfälligt. Det är bolaget själv eller någon fordringsägare som begär bolaget i konkurs.

Ekonomisk förening

En ekonomisk förening kan avslutas ungefär på samma vis som ett aktiebolag genom likvidation, fusion eller konkurs. Likvidation kan ske på två sätt, dels frivilligt när medlemmarna vill avveckla föreningens verksamhet, dels genom tvång när t.ex. föreningen saknar styrelse eller revisor eller när antalet medlemmar minskat till under tre. Fusion innebär att föreningen med alla dess tillgångar och skulder uppgår i en annan förening. Konkurs sker när tillgångarna inte räcker till för att betala alla skulder och detta är inte tillfälligt. Det är föreningen själv eller någon fordringsägare som begär föreningen i konkurs.

Flera skillnader finns

Detta var bara en del av vad som skiljer de olika företagsformerna åt. För ytterligare information om de olika företagsformerna, klicka nedan på respektive företagsform.

Enskild näringsidkare
Enkla bolag
Ekonomisk förening

Dela vår sida på sociala medier!

EnglishSvenska